Man kan ha varit arg/trött/sur på sitt barn nästan hela dagen så man bara känner -Nääää nu vill jag ha en pause från dig...!!!!

Men så tittar man in i rummet och ner i sängen där han sover så sött .... så blir man alldeles varm i hjärtat när man tänker att han är faktiskt min lilla unge bara min.. Och allt det jobbiga och tråkiga som hände under dagen är som bortblåst..

Det är vad jag kallar kärlek